Sedan igår har jag nästan slaviskt tagit mig igenom en blogg. En blogg där en människa öppnar hela sig själv och bjuder in till sina innersta tankar angående det otroligt tragiska livsöde som han har hamnat i. Man berörs på ett sätt som gör att vissa ord, meningar och tankar etsar sig fast. Han skriver öppet och naket, vackert och prickande. Det är som en bok,en samling av ord som vackert beskriver något hemskt och smärtsamt. På samma gång som man får en klump i magen när man läser, så kan jag inte låta bli att le. För det är så mycket känslor, både härliga som jobbiga. Sättet han skriver på, hur han berättar om sin uppväxt och sina nära. Det får mig att le. Samtidigt som inläggen om de barn han aldrig kommer att få, eller inläggen om det liv han aldrig riktigt kommer att få leva färdigt, får mig att känna sorg. Det läskiga är att det känns som att man faktiskt känner människan, trots att man aldrig någonsin har mött honom. Hans sätt att skriva får en engagerad och som sagt berör. Det gör att man önskar att det onda hade kunnat försvinna. Det gör att man önskar att han en dag hade fått möljligheten att se de barn som aldrig kommer att finnas, springa runt i trädgården och leka. Man önskar att han skulle få möjligheten att möta publikens jubel en gång till. Tyvärr är framtiden allt annat än ljus, jag önskar att han i alla fall får njuta av en sista skön sommar, kanske känna gräset under fötterna och stryka handen över den där älskade hästens rygg. Jag önskar att han får känna dofterna ifrån skogens och havets sköna bris.
 
Han tillhör ett band som jag lyssnade mycket på förr. Det märkliga är att jag inte riktigt la märke till honom då. Han står alltid lite längre bak på bandfotorna och han sticker inte ut lika mycket ur mängden. Däremot har hans texter och förmåga att skriva verkligen träffat mig. Som ni kanske kan förstå. Det är lustigt, hur några meningar kan beröra en helt utomstående människa så mycket som det faktiskt gör.
 
Om ni vill, så läs http://www.ikroppenmin.blogspot.se och lär känna Kristian.
 
over and out
f.
Imorgon är det fredag, imorgon är det nästan helg. Min kropp&knopp är inte van att jobba en hel vecka, haha, så hjärnan har redan tagit helg idag. Första hela veckan sedan jag började, snacka bortskämd egentligen. Men jag tänker att det är moneymoneymoney så känns det bättre. Igårkväll blev det en massa prat hemma hos Sara. Jag fick bland annat gosa lite med katterna samt lära mig nya tricks till yogan, mycket skoj! Det är det enda egentligen dumma med att bo på så liten yta som jag gör nere i Lund, att man inte kan ha en liten katt. Det hade varit så himla mysigt men det funkar inte på 26,8kvm. Sen bara det att min lägenhet blir lite utav en bastu när man inte har fönstret öppet är ju också en klar nackdel om man ska ha djur. Men då är det tur att man får gosa med kompisarnas husdjur istället. Är även kattvakt åt Simpan, det är så otroligt roligt för så fort Britt och Janne åker bort så förstår han att det är jag som står för mat och insläppning. Han kommer alltså upp och hämtar mig vid huset om han tycker att jag varit dålig på att släppa in honom haha. När de är hemma så ser vi inte röken av honom men så fort de åker så kommer han mjauandes upp för gatan, de är allt bra smarta de där djuren. Igår stod han utanför vår dörr när mamma kom hem, så då var det bara att ta nyckeln och traska ner till familjen Karlssons hus och släppa in herr Simpson, en liten herre i sina bästa år.
 
Ikväll blir det fika och mys med Sara och Tovalova. Jag ska även träna ryggen på mammas jobb idag, spännande indeed. Mamma jobbar i byggnaden som förr var Oskarshamns sjukhus och gymnastiksalen befinner sig i källaren på huset = liiiite läskigt. Det är mörka korridorer (som man så klart kan tända upp), men i alla fall. Sen fick jag höra att det går rykten om att en gammal läkare spökar om kvällarna, så det kan ju bli bra spännande känner jag.."nervöst skratt". Som tur är så ska ju mamma vara där under tiden, hehe jag är lite feger allt. Jag kommer nog alltid att vara lite mörkrädd tror jag, typ "Frida fem år" kommer fram sådär när man ska gå/vara själv någonstans och det är mörkt. Sånt är livet på en pinne!
 
Over and out
f.
En typiskt o-bra sak är att starta en torktumlare som står precis utanför någons sovrum strax innan denna någon ska sova. Det blir nämligen asvarmt + att det låter som sjutton, och tillsammans gör dessa faktorer det väldigt svårt för personen i rummet att somna. Detta resulterar sedan i trötthet och huvudvärk, som man kan tänka sig försöka bota genom att hinka i sig mängder av äckligt automatkaffe. Det funkar inte jättebra kan jag meddela. Denna någon är jag, om ni inte redan har listat ut det. Dagens i-landsproblem helt klart, trötthet.
Vilken tur att jag ska umgås med fina Sara i eftermiddag, det förgyller dagen lite extra sådär = jag har något att se fram emot då det är som nu, supersegt på jobbet..
 
Om en vecka fyller jag år och idag fyller Tovalovas Pierre 25 år, HURRAHURRA! Det ska däremot firas en annan dag.
 
Nehe jaha, om man skulle gå och ta lite mer äckligt automatkaffe? Visst låter det otroligt lockande...hah.
OVER AND OUT (höll på att lämna det med "ove and ut", det hade ju blivit lite knasigt...).
f.
Personer som jag saknar lite extra.
 
Det jag roar mig med lite såhär på förmiddagarna innan lunch när jag får lite tråkigt på jobbet är att kolla i min kalender. Älskar att få fylla i nya saker och se planer ta form. I helgen vankas vinkväll och sen fyller jag tjugotre hela år nästa onsdag + Kramforsresa nästa torsdag tillsammans med Joel = BÄST. Även om det bara är över helgen så ska det bli så himla kul att få komma iväg lite och andas en annan sorts luft. Det är också ett väldigt stort + att jag får tillbringa några heldagar med världens bästa kille. Inte för att vara sådan men han är faktiskt världens bästa och jag är så otroligt glad över att ha honom i mitt liv, det blir helt enkelt lite bättre när han är nära.
 
Det jag också tittar efter i min fina kalender är när jag kan träffa mina saknade lundavänner. När man är van vid att träffa vissa personer flera dagar i veckan och sen poff så finns de inte (fysiskt) nära är ska jag säga er rätt jobbigt/lustigt. De är ju min lilla lundafamilj. Samtidigt är det helt fantastiskt jättebra och kul att vara hemma, men jag hade velat ha alla mina bästiga nära, själviskt nog. Nu är det ju tyvärr så att man inte alltid kan få allt man önskar, men en träff ska vi nog allt få till (rättare sagt, det måste vi få till!).
 
På tal om planering så har ett schema lagts ut för T5. Hejdå fritid och HALLÅ pluggis.nu = hösten 2013. Samtidigt känner jag en väldig lycka över att alla föreläsningar, typ i alla fall, låter så otroligt intressanta! Invärtesmedecin, kognitiv kolaps, demens, neurologi I II III, psykiatri I II III, åldrande, afasiteorier, dysfagi (= sväljsvårigheter), hjärnskador,sväljröntgen, rehabprocesser + lite annat smått & gott = SÅ KUL!!!!!!!!!  Dock blir det att ta på pluggkepsen hela halvåret men det är det värt för vi ska bli världens bästa logopeder!
 
Nehe jaha nu ska jag göra något viktigt, eller ah i alla fall något annat än detta.
over and out
f.

Helgen hade inte kunnat bli så mycket bättre. Det har varit fullspäckat schema och en massa härligt häng med superfina vänner + pojkvän. Joel kom redan i torsdagskväll och Stinis + Niklas dök upp i fredags. Vi har ätit en himla massa mat, varit på ett alldeles fantastiskt fint midsommarfirande i Forsa med finafina vänner, tävlat i femkamp och musikquiz, dansat vals i solnedgången, sjungit, pratat och haft det hur fint som helst! Solen har skinit på oss nästan hela helgen och jag är faktiskt lite bränd på ena axeln. Lördagen bjöd på strålande solsken och härligt häng i Borgholm. Gårdagen bjöd även den på solsken så efter en (av många) långfrukost/(ar) på altanen blev det en cykeltur runt hamnen och Nynäs. Jag har agerat guide hela helgen och försökt visa upp lilla Mönsterås ifrån sin bästa sida. Det enda som saknades var ett dopp i havet, men det får vi ta nästa gång.

När jag hade lämnat av ligan vid tåget igårkväll och kommit hem så kändes allt lite sådär jättetomt. Helgen har gått alldeles för fort, det blir ju så när man har roligt, och nu väntar en vecka av jobb. Lustigt hur snabbt man vänjer sig vid att ha människor runt sig och hur tom man kan känna sig när de är borta. Det får bli en träff snart igen! Pojkvännen kommer redan nästa onsdag, när jag fyller år, men bara det känns ärligt lite som en evighet. Då ska vi fara upp till Kramfors och mysa en hel helg med hans fina familj, det ska bli så himla kul!

 

En liten parantes är att rosévin kan innehålla mjölk även i Sverige. Trodde bara det var i Australien men tji fick jag. Läste av en slump på etiketten i lördagskväll samtidigt som jag smuttade på ett glas, och upptäckte då "Innehåller Sulfiter och Mjölk", muy spännande! Har klarat mig ifrån den ondaste mjölkmagen men illamåendet kom som ett brev på posten. 

 

Nu ska jag återgå till jobbet.

over and out

/f.

 

Trött i kropp och knopp efter en helg fullsmockad med fina händelser! Skriver om den imorgon och låter bilderna tala för sig själva ikväll.

Vi tar ett djupt andetag och andas ut. Vi säger inte farväl, utan vi säger på återseende. Vi ses i Nangijala finafina Barbro.

Klumpen i magen är knuten och gör ont. Huvudet känns tungt och allt är lite gråare än vanligt. Nu får det räcka med begravningar och människor som försvinner alldeles för tidigt.

Snart är bilen framme och det är dags att ta steget över tröskeln. Vi tar ett djupt andetag och andas sakta ut.

Godmorgon, en ny dag = nya möjligheter.
Här är det arbetsordrar och stycklistor för hela slanten, hejaheja. Igår blev det tidig hemfärd då lillebror var halvt däckad i feber så han är hemma och piggar på sig idag. Jag städade hela huset, kände mig rätt flitig. Somnade även en timma i solstolen och vaknade uttorkad + att jag kände mig som en zombie, vatten är alltid räddaren i nöden. Tänkte på det igår, att det är lätt att ta vatten för givet, det bara finns där mest hela tiden. Så är det inte riktigt för alla. På http://unicef.se/gavoshop kan man köpa vattenreningstabletter och vätskeersättning bland annat  för en mindre summa pengar. Bara en liten men ack så viktig parantes.
 
Från det ena till det andra. Ett år har gått sen finaste Gerd hastigt och lustigt lämnade oss och imorgon ska vi säga ett sista förväl till fina Barbro. Båda försvann alldeles för tidigt. Dena oväntat och den andra, hemskt nog, väntat. ALS. Världens kanske grymmaste sjukdom.
 
Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en sjukdom som angriper de motoriska nervcellerna (de som styr musklernas rörelser) i hjärnan och ryggmärgen. Först skadas nervcellerna, och så småningom förstörs de. Hos den som drabbas visar sig nervskadorna genom muskelförtvining och förlamning. Eftersom det bara är de motoriska nervcellerna som angrips, påverkas inte medvetandet. Även hos en ALS-drabbad som är totalt förlamad fungerar förståndet helt normalt. ALS är en dödlig sjukdom, och än finns inget botemedel.(Källa:  http://www.ullacarinstiftelse.se/als ).
 
Ulla-Carin Lindquist var en av våra mest omtycka nyhetsuppläsare. Hon fick sin diagnos 2003 och mindre än ett år senare så somnade hon in. Hon valde att dokumentera sin sjukdom för att allmänheten skulle få upp ögonen för denna nästan okända sjukdom. Dokumentären finns att se på youtube, svtplay har tagit bort den. Hon skrev även en bok "att ro utan åror" där hon själv beskriver sin kamp. Hon skrev så länge hon orkade och så länge fingrarna fungerade. Jag blir så otroligt imponerad över människor som orkar kämpa. Att de kämpar även om utgången inte går att ändra. Det kanske är det man måste göra för att hålla sig flytande. Se dokumentären och läs boken.
 
Nehe nu ska jag jobbelijobba. Inlägget blev inte alls vad jag hade tänkt mig, men nu vet ni vad som snurrar i min skalle för tillfället. Längtar otroligt mycket efter nästa termin i skolan då det är fokus på just neurologi. Även om man inte kan göra mycket så kan man alltid göra lite som kanske gör en jättestor skillnad.
 
over and out
f.
Ett litet tillägg:
 
P.s
När man kommer med ny hårfärg och känner sig lite sådär "ny" ni vet som man kan göra när man har klippt sig....Ja då är det inte skitkul att jobba med endast killar, män eller ja personer av det manliga könet, för de är SÄMST på att uppmärksamma sådana saker. Eller i alla fall mek-killar/ventilmontörer, det finns ju så klart killar som hade sett skillnaden, dumt att dra alla över en kant...mina jobbarkompisar kan också vara färgblinda det vet jag ju icke. I och för sig är håret fortfarande blont det är bara att det inte är vitt längre utan mer färgfullt, så för mig är det världens omställning i och med att jag aldrig gjort något liknande. Så kanske överdriver jag det hela, men i alla fall, lite trist är det allt haha.....
 
Ds.
Jag kan ofta tycka att tisdagen är värre än måndagen när det gäller trötthet..Hade en lillebror som hostade och snorade i bilen i morse så nu blir det till att boosta med c-vitamin och handsprit för att inte bli sjuker...Imorgon är det "fredag" då jag är ledigt torsdag och så att säga riktiga fredag. Begravning och midsommar, snacka kontraster.
 
Helgen som var kan bara beskrivas med ordet kalasbra! Föräldrarträffen gick superfint och var riktigt trevlig, inte för att jag trodde annat. Lördagen började med att ställa fram 200 stolar och sedan mest mingla runt + kolla på examenscermonin. Insåg att jag kommer behöva stå på scen x antal gånger under nästa års examenshögtid och presentera alla som ska tala + hälsa välkomna osv...heeeh..men det ska nog gå fint! Pojkvännen med klass var lyckliga och glada, superfint indeed! Det enda jag kunde tänka på när jag satt och lyssnade på tal efter tal var att snart är det vi som sitter där. Ångesten över att tiden går alldeles för fort slog till men samtidigt pirrade det i magen över tanken på att snart få jobba på riktigt. Två år kommer gå så otroligt fort, poff säger det så är det dags. Legitimation nästa!!
 
Det firades med fika i ett soligt "botan" och sedan libanesisk tapas, riktigt smarrigt! Efter det blev det förfest med otroligt braiga och roliga människor + 19 flaskor mousserande vin....hehe. Lite vodkashots i olika smaker på det och kvällen var igång! Dansade gjorde vi, massor. Vi dansade så mycket så att jag idag sitter med en tejpad fot haha!! Mamma skrattade lite åt mig igår när jag kom haltandes med svullen häl. Converse är bra fina men inget vidare snälla mot fossingarna. Så idag är det Nike och tejp som gäller, tummen upp!  Ännu en gång är jag så otroligt glad över min mammas yrkesval, vet i sjutton vad jag hade gjort utan hennes sjukgymnastkunskaper.
 
Imorgon hoppas jag på att få träffa bästa Utter som finns på plats i Måset. Sen längtar jag efter torsdag och helgen, det ska bli så himlahimla roligt och mysigt!! Finafinafina Stinis och hennes Niklas kommer till helgen + Joel då så klart. Det ska firas midsommar med braiga människor och massamassa god mat!
 
Nehe nu ska jag ta en kopppp kaffe. Drömde om Koppikaffe inatt, så ni som har smakat Koppis kaffe förstår hur lockande automatkaffe känns nu... haha.
 
over and out
f.
Hur ser veckan som kommer ut?
Jobb till onsdag. Klipp + färg ikväll. Begravning torsdag. Bästa killen kommer hit (kanske även Stinis och Nicklas). Midsommarfirande med fina vänner och förhoppningsvis soligt väder!
 
Vad är du mest pepp på just nu?
Allt det som sommaren har att erbjuda.
 
Vad har du tänkt mycket på på senaste tiden?
Hur fort tiden går och varför det är så svårt att leva i nuet.
 
Finaste gåvan du fått?
Klockan för snart 16 år sedan.
 
Vem var det du senast pratade med?
Jobbarkompisen Anders
 
Har du någon konstig hobby?
Nä icke sa nicke.
 
Någonting du köpt som du är nöjd med?
Min kamera. Mina varma vinterstövlar. Mitt matbord, bästa bordet.
 
Någonting du köpt som du ångrar att du köpte?
Möjligen några oanvända klädesplagg. OCH blutsaften, måste nu trist nog dricka upp den då mamma hittade den i mitt kylskåp nere i Lundet och tog med den hem till Måset..Lätt veckans i-landsproblem.
 
Vad gör dig ledsen?
Orättivisor
 
Vad gör du när du är ledsen?
Gråter en skvätt till en dålig film eller tar en lång promenad.
 
Vad gör dig glad?
Alla fina människor. Rättvisor. Sommar och sol. Lediga dagar.  
 
Bra böcker?
Alldeles för många för att kunna skriva ner. Lättsamma, roliga och spännande, helst allt på en och samma gång.
 
Vad samlar du på?
Minnen.
 
Vad önskar du dig just nu?
En solig midsommar
 
Något du vill tipsa om?
Att resa mer i vårt avlånga land. Att skratta tills tårarna sprutar och magen värker, det botar det mesta. Att äta en riktigt mogen och god avokado på knäckemacka med lite herbamare ovanpå, supermums. Smaka den nya sorbeten med smak av mango & passionsfrukt, sommar i en skål.
 
Några konstiga tvångstankar?
Dunkar mig i ryggen då jag råkat kliva på en A-brunn. Måste säga "låst" då jag går hemifrån, annars glömmer jag bort att jag har haft nyckeln i låset...lagom tankspridd.  
 
Bästa fynd?
Min nya fina, väldigt rosa, sommarklänning + återigen mitt bästa matbord.
 
Något du önskar att du gjorde mer?
Levde här och nu.
 
Finaste minnet?
Oj, lycklig som jag är har jag väldigt många fina minnen. Går inte riktigt att välja ett.
Kanske när du och jag blev vi. När ligan överraskade förra året på min födelsedag. Förra sommaren. När jag fick min fina klocka för 16 år sedan... Listan kan göras lång.
 

Texten som jag hade knåpat ihop till inlägget valde att inte komma med...idag pallar jag inte skriva om. Måste nog börja uppdatera ifrån datorn och sluta med iphonen..den verkar strejka.

Här hade jag skrivit värsta inlägget om första dagen på jobbet, att det var jättekul att få träffa bästa jobbligan igen! Jag skrev också om kvällens träningspass på gymmet med min privata tränare = mamma. Jag skrev om den otroliga träningsvärk som jag definitivt kommer att få.

Jag berättade även om min lugna, fina helg hemma med glassande på soldäck = snygg bränna + myskväll med finaste Sara. Sen bara försvann allt när jag skulle publicera det... Men eftersom jag vet att vissa kanske undrar vart mina blogginlägg har tagit vägen (typ Johoney) så kunde jag bara inte låta bli att skriva om allt. Dock blev det mycket rörigare och inte riktigt som jag tänkt, men det är ju så det kan bli ibland.

Pappa och jag blev även utlåsta idag. Dagens fail indeed. Simon jobbar över (= den av oss som låste imorse..) så mamma fick åka hem tidigare och släppa in oss..hehe. Tacka vet jag mamma och racerbilen!!

NU: sova då jag var en zombie när pappa knackade på dörren 05:20 imorse...och det är ju samma visa imorgon..heh.

Over and out
f

Väskorna är packade och golven är dammsugade, soporna är utburna och kylskåpet är tömt. Tre månaders sommarlov väntar och det innebär hemflytt till Måset. Däremot kommer jag ner redan nästa helg då världens finaste pojkvän tar examen, hejaheja! Sen planerar jag faktiskt att vara här en hel del i sommar i alla fall, då den där pojkvännen faktiskt ska jobba här nere all summer long. Men till största del kommer det spenderas tid hemma i Måset, vilket känns fantastiskt bra. Jag längtar efter: att ta cykeln till Oknö och bada. Att sitta på altanen och njuta av solen. Åka inlines med Bexen eller Tovalova. Käka glass på nynäs och kanske spela lite minigolf. Vi ska dansa och skråla på Vallen i sommar, sjunga oss hesa till gamla schlagerdängor. Fira midsommar och mysa med fina vänner. Sitta på Saris balkong och dricka te, gosa med katterna och kanske få följa med Rydie på en ridtur i skogen. Det ska bli så himla mysigt!!! 
 
Vid fyra rullar tåget mot Småland och Östkusten. 
over and out
f. 
 
Hemma i Mönsterås råder det just nu festivalyra. Vuxna, unga och små fyller storgatan och vimlar runt. Hade det inte varit ösregn så hade kyrkbacken varit fullsmockad av folk som picknickar och har det trevligt. Det är en helg då man är stolt Mönsteråsare. Även om Bluesfestival kanske inte riktigt klingar i utomståendes öron så är det tradition. Det är bara glada minnen. Sånna där man kan plocka fram en grå och trist dag som denna och bli lite varm i hjärtat. Lillebror ringde precis. Full och glad. Jag hade velat vara där. 
 
På tal om något helt annat så undrar jag ibland om det bara är min hjärna det är fel på?
Jag måste helt enkelt sluta tänka så otroligt mycket hela tiden. 
 
Nu ska jag äta min gulaschsoppa. 
over and out
f.