efeia

Hemma i Mönsterås råder det just nu festivalyra. Vuxna, unga och små fyller storgatan och vimlar runt. Hade det inte varit ösregn så hade kyrkbacken varit fullsmockad av folk som picknickar och har det trevligt. Det är en helg då man är stolt Mönsteråsare. Även om Bluesfestival kanske inte riktigt klingar i utomståendes öron så är det tradition. Det är bara glada minnen. Sånna där man kan plocka fram en grå och trist dag som denna och bli lite varm i hjärtat. Lillebror ringde precis. Full och glad. Jag hade velat vara där. 

 

På tal om något helt annat så undrar jag ibland om det bara är min hjärna det är fel på?

Jag måste helt enkelt sluta tänka så otroligt mycket hela tiden. 

 

Nu ska jag äta min gulaschsoppa. 

over and out

f.