Jaha gårdagen började något dramatisk så att säga. Gick upp halv 9 och tog mina tabletter i vanlig ordning innan jag somnade om en timma. Vaknade och mådde dåligt, dåsig & huvudvärk. Går in i badrummet och ser då att jag är megaprickig i ansiktet....kollar sedan ner på hals och bröst = prickar...lyfter försikigt på pyjamaströjan och hela magen är prickig. Kul. Det innebär alltså att jag trots allt fick en jäkla reaktion på tabletterna och efter samtal med sjukvårdsupplysningen samt Cilla & Kjelle så begav jag mig till jourcentralen vid sjukhuset för bedömning. Sjuksköterskan bedömde mig som ett riskfall och jag fick lova att säga till i receptionen om jag upplevde svårigheter med andning & sväljning, suck. Som tur var fick jag efter cirka två timmar träffa en superbra doktor som sa till mig att absolut inte äta de nya tabletterna något mer, jag hade tydligen fått en sämre/billigare version av originalet av de på Apoteket = tummen ner. Så nu går jag på 6 betapredtabletter (ännu mer kortison) + lite andra allergimediciner under några dagar för att bli fri från prickar & kliande. Jag som äntligen hade börjat må bättre och kände verkligen att tabletterna hjälpte, men icke. Då var de tvungna att göra så att jag ser ut som en prickigkorv. 

Som tur var har jag världens bästa vänner som snabbt ändrade om helgens födelsedagsplaner till att vara på vildis istället för Österlen! Det var ingen, speciellt inte sjuksköterskestudenterna, som ville ha mig i en stuga ute i skogen med pågående allergireaktion...Jag fick vara med att fira i alla fall, dock nykter för det kändes dumt att äventyra kroppens uthållighet men det har varit en toppenkväll/natt/morgon. Om några timmar ska vi till Stadsparken och äta brunch för att fortsätta firandet, så himla fint! 

Nu ska jag sova, snart ringer klockan för ny dos kortison! Hoppas på att prickarna lägger sig något snart, en vill ju inte skrämma folk så att säga. 

Over and out




Vi upptäckte också under kvällen att killarna matchade varandra väldigt fint, kul! 

Vi har nu skickat in vårt första utkast på uppsatsen och trots att det är lång väg kvar att vandra så känns det FANTASTISKT SKÖNT! Vi har även på kort tid fått in tre logopeder till i uppsatsen vilket betyder en massa nya bedömningar som vi kan lägga in i resultatet! Från att ha varit nere på botten känns det väldigt skönt att börja se ljuset i tunneln.

I helgen ska vi fira att världens bästa Matildus fyller 25 år! Emmy och Johannes är på väg ner ifrån Stockholm så snart är hela ligan samlad eller ja som vi kallade oss i högstadiet "De tre musketörerna" heh. Vi har känt varandra hela livet vilket känns otroligt fint och även om vi inte ses alla tre tillsammans mer än kanske två/tre gånger per år så är det alltid samma sak. Gammal vänskap rostar aldrig så att säga.

Annars är livet ganska bra för tillfället. Tabletterna har börjat lugna ner sig och biverkningarna känns lite bättre än vad de gjorde förra veckan. Måendemässigt mår jag nog typ 110% bättre nu än vad jag gjorde då vilket känns skönt. Energin har börjat komma tillbaka och värken är inte alls lika jobbig så något bra gör de allt!!!

På måndag kommer lilla farmor hit en stund på förmiddagen tillsammans med min faster vilket ska bli jättekul! Farmor har alltid velat hälsa på mig i Lund och passar nu på när de ändå ska ner till Malmö för att hälsa på släkten, hurra!

Nu ska jag dammsuga så att Emmy & Johannes slipper täppta näsor inatt (ja, det är faktiskt så dammigt här just nu).

Over and out
f.

 
 
 
 
 
 
Hjärnan spinner på högvarv och känslorna är upp&ner. Har varit på en fantastiskt intressant och rolig arbetsintervju idag där möjligheterna känns oändliga. Det är bara den där lilla gnagande ångestbiten över att behöva flytta ifrån världens bästa kille som känns jobbig. Jag hade aldrig trott att jag skulle överväga att flytta hem till kommunen igen men jag kan inte tacka nej till en tjänst som denna. Utmaningen i att skapa något nytt lockar alldeles för mycket. Jag som trotsigt har sagt att jag absolut inte vill jobba utanför sjukvården har idag varit på en intervju för jobb inom grundskolan!! Att få jobba för en likvärdig skolgång för alla och vara en del i en nybildad organisation känns fantastiskt spännande. Rektorn ska höra av sig i slutet på veckan med ett slutgiltigt beslut, så inget är färdigt ännu men magkänslan kändes väldigt bra! Att kanske bli jobbarkompis med en av mina bästa känns ju inte heller helt fel. Time will tell helt enkelt. 

Huh! 
Over and out
f



Känslan att skriva magisteruppsats och ha cirkus en och en halv månad kvar som student. 

Huuuuuh!
over and out
f
Här står jag i en hiss och tar kort på mig själv. Minen speglar magkänslan för tillfället då allt är rätt oroligt & kaosigt. Uppsatsen blir inte alls vad vi vill och ångesten över att veckorna drar ihop sig till examen. Kroppen håller även på att vänja sig vid den nya medicinen och idag har jag inte mått bra. Hoppas att den hjälper ordentligt och att biverkningarna försvinner. Det kan också vara så att jag håller på att bli sjuk och att det inte alls är biverkningar. Time will tell. HypokondrikerFrida har börjat ge sig till känna igen och jag jobbar på att hålla det borta! 

Jag är helt säker på att allt kommer lösa sig, det är bara just nu det är jäkligt jobbigt. Att inte veta hur det kommer bli känns bajs rent ut sagt. Jag hatar att jag kommer behöva flytta ifrån Joel och jag gillar inte alls tanken på att lämna denna lägenhet. Framtiden känns otroligt oviss at the moment men som sagt, det ordnar sig så småningom. Hakuna Matata så att säga! 

Tänkte mest lämna en statusuppdatering så att ni vet att jag lever. 
Over and out 
f

Fick precis ett samtal av Gastromottagningen och nu jäklar i min låda händer det grejer! Ny remiss för utredning av tunntarmen, ska få svälja en liten kamera som tar en massa bilder i magen. Ska börja äta trippel dos kortison, det kortisonet som jag äter är ju väldigt snällt mot övriga kroppen och har inte så mycket biverkningar som tur är. Sedan ska jag även börja äta en ny medicin som verkar vara rena tickande bomben, det var massa varningar och skit på förpackningen eehe...MEN förhoppningsvis hjälper den tarmen att bekämpa inflammationen + att den ska utrota min ledvärk också HURRA. Det är någon mix av inflammationsdämpande och antireumatikum. Jag ska även lämna en hel ny drös med prover så jag hoppas att det blir bra på riktigt nu. Det är som mamma sa, medicinerna har tagit toppen av isberget men inte hjälp på djupet. Det är tyvärr fler dåliga dagar än bra på en månad så detta har börjat bli väldigt jobbigt. LÄNGTAR efter att få må helt bra för jag är så otroligt trött på att bita ihop hela tiden. Jag är så trött på att behöva tacka nej till saker som jag egentligen vill göra och borde orka göra. Jag är ännu mer trött på att behöva förklara mig och jag är trött på att klaga. SÅ nu håller vi alla tummar och tår för att denna nya ändring kommer att göra underverk. Vi håller även tummarna för att jag inte kommer att tappa all min överhud, vilket tydligen kan vara en reaktion på den nya medicinen EHEH....!!! 
 
Jag längtar efter att få bli mig själv till 100% igen. Just nu är det cirka 40% riktigt och 60% fejk i det mesta jag gör. Med fejk menar jag påklistrad ork och ett leende som inte riktigt går hela vägen upp till ögonen. Tröttheten och värken har verkligen börjat sätta sina spår. Det blir svårare och svårare att låtsas som att allt är bra. För sanningen är att det inte är bra, MEN det ska det bli! HURRA för snälla sjuksköterskan Karin som tog mig på allvar idag, det tackar jag för. 
 
Nu ska jag diska, jippi! 
over and out
f. 
 
Där var fem veckors utbyte över och jag är tillbaka på Vildanden igen. Det känns väldigt märkligt för allt har gått så otroligt fort, men på samma gång är det jätteskönt att vara hemma. Borta bra men hemma är trots allt ändå alltid bäst. Att få däcka i min alldeles egna säng efter att ha varit vaken i alldeles för många timmar var otroligt skönt! Jetlaggen har slagit till & jag är otroligt trötter. Skönt att ha en lååång helg att vända tillbaka dygnet på. 

Väskan bestämde sig dock för att ta en tur kring Arlanda på vägen hem och jag väntar nu på att den ska komma hem till vildis igen. Fick ett sms klockan 10 om att den var lokaliserad i alla fall vilket kändes väldigt skönt. 

Nu ska jag slökolla på lite film och vila ögonen lite. 
Over and out


Halloj!

Sista dagen i NY imorgon och eftermiddagen idag avslutades med ett jäkla crohnsskov. Det toppar inte mina värsta utan var ett ganska snällt skov, mår dock bajs och det känns så himla tråkigt att vara sjukis. Som tur är har jag världens bästa liga här hos mig i form av Joel, Mimmi & Oskar. Efter att mitt skov peakade och började avta så har vi hängt i soffan/min & Joels säng med tv-maraton av Modern Family, family guy & kung av queens! Jag älskar de amerikanska tv-kanalerna! 

Imorgon ska vi gå över Brooklyn Bridge, eller jag håller alla tummar för att orka traska den biten! Med lite vilja går allt så det ska nog gå fint. Efter det får vi ta tunnelbanan istället för att promenixa upp till Williamsburg för att kika lite där. Får se hur vi avslutar kvällen, någon typ av mat lär det bli i alla fall. 

Helt sjukt är vad det är att fem veckor redan har gått. Det har varit en helt fantastiskt kul upplevelse och jag har en hel hög med minnen med mig hem. Dagens magont bevisar dock att maten här borta inte direkt är snäll mot onda tarmar så min mage kommer nog tacka mig när det blir svensk husmanskost istället för hamburgare och pommes hah.. 

Nu ska jag sova så att jag orkar upp imorgon! Klockan ringer tidigt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av sista dagen. 
Over and out
f
Jag & min barndomshjälte Balto! Bästa tecknade filmen någonsin som är verklighetsbaserad, bara så ni vet.