efeia

Sista månaden som student är nu påbörjad. Idag var vi nere vid Universitetshuset och lyssnade på när studentsångarna sjöng in våren. Tiden rinner iväg och jag hinner inte riktigt med, som vanligt. Tänk att fyra år har gått, eller snarare rusat förbi. Uppsatsen börjar ta form och livet känns bara en aning stressigt just nu men snart får vi andas. Min kropp är återigen på krigsstigen och jag har under kvällen börjat fundera på om ett nytt skov ligger och gror. Efter prickfesten förra helgen fick jag sluta med alla mediciner förutom min lilla pluttiga kortisiontablett på 3mg vilket innebär att kroppen nu har hunnit landa igen. Den senaste veckan har varje dag varit som en sakta nedåtgående spiral med trötthet, magont och värk. Ja, tillbaka på ruta ett igen. Dock något tröttare än förut vilket känns skittråkigt. Gör jag något kul en dag så är jag helt slut dagen efter. Jag har den senaste veckan behövt gå och lägga mig x antal gånger varje dag för att orka med, vilket inte känns okej när man endast är 24 år och 10 månader. Idag har jag varit ett mindre vrak då gårdagen bestod av grillning med fina vänner här hemma till sen kväll. På onsdag ska farbror doktor ringa och förhoppningsvis har han en ny plan. Jag känner att jag inte riktigt har tid att må såhär just nu med en magisteruppsats som ska bli godkänd samt min sista månad som student. Jag vill orka och vara glad. Jag vill inte ligga hemma och sova. Jag kan ju liksom inte ta powenaps sen när jag börjar jobba?! Det värsta är väl i och för sig att hur mycket jag än vilar och sover så blir jag inte piggare. Det är en ond cirkel det där. Under kvällen har även en välbekant värk börjat mola på höger sida av magen så just nu håller jag alla tummar och tår för att min tarm inte håller på att inflammeras just i detta nu. JEKLABAJSCROHNS. (haha, bajs ja. Det är en helt annat del av denna skitsjuka som ni ska slippa höra). På tal om doktor så har jag nog bytt för tillfället. Min bästa Berit verkar pensionera sig allt mer för hennes besök uppe på gastromottagningen blir allt färre. Den nya verkar duktig och bra, så jag är nöjder. 

 

Jaha ännu en gång blir detta ett klagoinlägg på min nu något sega vardag. MEN jag gör faktiskt en massa saker trots denna dumma trötthet, jag försöker verkligen att kicka dess ASS! Idag till exempel har jag inte bara lyssnat på studentsångarna utan också druckit en kaffe med Lisa och Linnea + sedan ätit en fantastiskt fin sushimiddag med Lisa, som alltid är ett sådant bästigt sällskap! :)  

 

Nehe nu ska jag kicka tröttheten med att sova.

over and out

f.