efeia

Nu ska jag skriva en sak som man kanske inte allt för ofta skriver.. men idag har jag spenderat halva eftermiddagen på toa. Japp. Så kan livet vara när man har en inflammerad tarm. Just nu har jag suttit här i en halvtimme med kramp och illamående. Vet inte vilket som är värst om jag ska vara ärligt. Jag hatar detta så otroligt mycket och jag är så jäkla trött på att inte få vara en vanlig 25åring. Jag är trött på att folk förväntar sig en jäkla massa saker hela tiden och att de bara väntar på att någon ska ta tag i saker. Jag är trött på hur detta alltid, alltid gör att det är jag som får ångest och slår knut på mig själv för att saker ska ordnas. Japp det är jag trött på för detta ger mig ångest och ångest ger mig magont! Jag mår ärligt talat skit fyra av sju dagar i veckan. De tre dagar jag kallar "bra" är långt ifrån vad folk hade accepterat. Men trots att jag mår skit de där fyra dagarna i veckan så biter jag ihop. De dagar då armarna värker som mest eller fingrarna känns som att de ska sprängas. De dagar då illamåendet gör mig yr och magen hugger. De är de dåliga dagarna. De där bra dagarna innehåller fortfarande samma saker, det är bara inte lika illa.