efeia

Med tanke på mina tidigare något astrista inlägg om min något skittråkiga vardag så har jag nu kommit till insikt om att jag struntar i att vara bitter. Det är så himla tråkigt att vara bitter och jag blir en så otroligt väldigt tråkig person. Vilket jag inte vill vara. Så nu har jag lagt det bittra bakom mig och försöker se framåt. Ljuset. Jag känner mig väldigt stolt över detta då den där förbaskade läkaren inte har ringt trots att han lovade. Japp han lovade. Men jag är inte arg. Han har säkert en otroligt pressad vardag då vården går på knäna. Jag är ingen prioriterad patient då det finns så många fler människor som är mycket mer sjuka än vad jag är. Så idag, på den internationella IBD dagen, som det faktiskt är, erkänner jag mig positivt inställd till vad livet har att erbjuda. Japp. Trots att magen är störd och jag får spendera x antal timmar på toaletten varje vecka så känner jag ändå att livet är himla fint! Visst vill man leva och vara glad istället för bitter och sur, svar ja!