efeia

Här borta på andra sidan Atlanten är det faktiskt fortfarande den 8e mars och därför tillägnar jag detta inlägg alla fantastiska kvinnor som jag känner!!! Heja oss vad vi är bra! 

 

Min absolut största kvinnliga förebild är min älskade och bästa Mamma. Hon finns alltid där när det är något samtidigt som hon har hundra egna saker att göra. Hon är en riktigt power-kvinna! Hon jobbar heltid, pluggar master och har tryckt ur sig två specialiseringar under tiden.. förutom det så är hon också fru och mamma på heltid! Det häftiga med mamma är att hon är så otroligt duktig på det hon gör. Jag vet att hon aldrig skulle säga något som hon inte är säker på. Det är kvinnan med laserblick som ser igenom mig på mindre än en sekund. Hon hör direkt när något är fel och har alltid tusen kloka ord nära till hands för att hjälpa. Världens bästa mamma och kvinna. Om bara fyra dagar så kommer hela familjen Andersson över till oss här i New York och jag längtar så himla mycket efter att få krama om henne och resten av familjen. Världens bästa familj. 

 

I min familj finns många andra starka kvinnliga förebilder. Jag har en moster/gudmor som är en fantastiskt duktig och driven forskare. Hon som alltid finns där för att svara på frågor trots att hon har en miljon egna saker att göra, hon lyckas alltid peppa och hitta lösningar. Hon i sin tur har två fantastiska döttrar som båda två är bland de mest drivna och finaste personerna jag vet. Lojsen, min bästa finaste Louise. Hon som kommer bli världens bästa människorättsjurist för hon tror på det hon vill göra vilket gör mig varm i hela hjärtat. En mer omtänksam människa får ni leta efter, det kan jag lova. Hanna som alltid också finns där och är så otroligt omtänksam och klok! Eftersom jag inte har någon egen storasyster har jag kanske på sätt och vis lånat Hanna lite av Louise.

 

Sedan har vi vår fantastiska mormor, som inte finns hos oss längre. Kvinnan, som trots en tung och seg sjukdom, alltid log. Världens finaste mormor som hade ett hjärta av guld. Ett hjärta som inte ville sluta slå. Hon ville så gärna vara kvar och som jag önskar att hon hade varit här nu. Mormor som alltid, alltid ställde upp och hittade på saker trots att orken inte riktigt fanns där. Jag såg aldrig mormor som en sjuk person utan hon var någon som hade valt att leva. Alla talar alltid om mormor som den snällaste och raraste personen de vet. Hon som alltid brydde sig om andra, trots att hon själv hade det väldigt jobbigt. Jag tror och hoppas att vi alla har fått ärva dessa fina gener av henne. Viljan, styrkan och omtänksamheten. 

 

Sedan får vi inte glömma min älskade farmor. Kvinnan som hade tre jobb, skötte ett hushåll och uppfostrade fyra barn själv. Då farfar var sjöman och nästan aldrig hemma så fick hon ordna med allt vardagsliv helt ensam. Hon har slitit och jobbat hårdare än någon jag vet, min stålkvinna som fyllde hela 90 år för två veckor sedan. Farmor har alltid funnits där och tagit hand om alla. Trots att hon har mått dåligt i perioder så har hon alltid nära till skratt. Därför känns det extra viktigt att nu få ta hand om henne. Hon klarar sig fortfarande själv och skulle skrika högt om någon försökte säga något annat. För hon har alltid klarat sig själv. Hon har alltid stått på egna ben och skött sitt. Samtidigt som hon har skött allt åt många andra också. Jag hoppas att jag även har ärvt hennes viljestyrka och ENERGI! Det är nästan det jobbigaste med att vara borta i fem veckor, det är att inte få prata med farmor. Vi ringer alltid minst en gång varje vecka för att kolla läget, men nu får jag inte prata med henne förrän i april. 

 

Måste även lägga till min "extramamma" Cilla. Som inte är släkt mer än att hon alltid har funnits i mitt liv. Det är mammas absolut bästa vän. Hon bor i Lund med sin familj och hon är ett energiknippe utan dess like! Sjuksköterska, trebarnsmamma och hundägare + fru på det. En kvinna som slåss för andras rättigheter och hon ger sig inte i första taget! Hon är envis som få (i positiv bemärkelse), ärlig och alltid så otroligt omtänksam! Jag är så väldigtväldigt glad och tacksam över att ha henne och hennes familj i mitt liv. 

 

Jag har även ett gäng till med fina och braiga kusiner/kusinbarn samt en faster som alla har en vilja utan dess like. En himla massa kvinnlig POWER skulle jag vilja säga. Anderssons, Folkhammars, Bremanders, Körges, Krusälvs och Dremers, heja oss!!