efeia

Jag har insett att jag håller på att bli vuxen, på riktigt, och det skrämmer mig. Väldigt mycket. Frågor som snurrar i min lilla, något just nu fullproppade hjärna är dessa:

Är det egoistiskt att aldrig vilja missa en enda julafton med sin egen familj? Är det egoistiskt att vilja åka hem över påsk bara för att kunna måla påskägg som vanligt med mamma, pappa och Simon? Är det egoistiskt att vilja spendera större delen av sommaren i Mönsterås bara för att få vara hos familjen, och där jag alltid har varit alla andra somrar innan denna? 

Det handlar om att skapa sina egna traditioner, jag vet. Men om jag inte känner mig redo för att ge upp alla dessa saker, är jag en hemsk människa då? Det är verkligen ingen som har sagt till mig att jag är en hemsk människa. Däremot känner jag mig lite så. 

 

Kanske blir det en annan sak när man själv bildar familj och sådär. Kanske kommer alla tankarna samlas och falla på plats när den tiden kommer. För just nu är jag ju faktiskt bara ett barn själv. Eller okej, en ung vuxen. Fast på samma gång kommer jag alltid att vara mammas och pappas dotter, deras barn, och det är märkligt hur mycket trygghet det ligger i den meningen. 

 

Jag älskar Lund och mitt liv här, men det finns inget som någonsin kommer kännas mer hemma än huset på Hästskovägen. Att få ligga ute på altandäcket och jäsa en hel dag i solen, att få sitta uppkrupen i en av fotöljerna i uterummet och läsa en bra bok, att få gå runt i trädgården och känna gräset under fotsulorna eller att få ta cykeln bort till farmor och istället krypa upp i hennes soffa och plöja gamla fotoalbum. Det är hemma på riktigt. 

 

Jag älskar doften av Mönsteråsviken (jag vet, det luktar tång men ändå), jag älskar att gå längs med Nynäs och kolla på vattnet. Jag älskar att köra sakta nedför storgatan och kika på köpingen. Det är inte förrän man ger sig av på riktigt som man faktiskt inser vad det är man saknar. Det är inte svårare än så.

LUCKY ME att jag bara kan sätta mig på ett Öresundståg och vips så är jag på rätt sida av Sverige igen på ett kick och kan andas lite Mönsteråsluft. Det är lyx på hög nivå.

Mina två världsbästa bubblor. Mönsterås och Lund. 

 

 

Nu ska jag sova och tagga inför en heldag med massa rolig praktik imorgon, i en annan otroligt fin & braig stad -> Helsingborg! 

 

Over and out

f.