efeia

Imorgon fyller världens bästa lillebror år. Han fyller hela tjugo år och lämnar därmed tonåren. Det är visserligen inte mer än tre år mellan oss men han är trots allt min lillebror och tiden går så fort. Det är ren och skär syskonkärlek med allt vad det innebär, gråt, skratt och skrik. Vi har slagits, skrattat och som sagt gråtit ihop så många gånger. Visst kan man bli förbannad på varandra fortfarande men för det mesta är det bara skratt och prat. Han är nog den mest snabbtänkta människan jag vet och han har alltid svar på tal. Fantasi har han så det både räcker och blir över, han är med andra ord en mästare på att luras och skoja. Kort sagt är han en av de bästa jag vet och utan honom vore jag inte hel. Nu sitter jag på tåget hem för imorgon ska vi sjunga "ja må han leva" och på lördag blir det kalas.

Nu ska jag återgå till att läsa "Major Pettigrews sista chans". Har rullat in i Småland och är halvvägs hem.

Over and out
f