efeia

Nu är jag trött på dumma, äckliga, dödliga sjukdomar!! Jag vill inte förlora fler människor som står mig nära. Detta är sjunde personen på alldeles för kort tid. En person som även hon hade mångamånga år kvar. Dock kom det en diagnos i vägen. En diagnos som inget botemedel i världen kan fixa, det är bara en utgång. Så otroligt orättvist. På något vänster visste man tyvärr hur hemskt det än låter att denna dagen skulle komma, men varför just idag? Varför nu? Det finns väl egentligen aldrig någon rätt tid. Jag vet i alla fall att du inte längre har ont. Finns det ett Nangijala så är du där. Hos farfar, Gerd och dina nära. Du kan säkert prata och skratta igen. Dansa, sjunga och le. Det är vad jag hoppas på.

Ikväll går mina tankar till min finafina farbror och kusiner.