efeia

Jag måste bara skriva ett inlägg om en sak som hände förra veckan. Mamma, pappa och jag satt en kväll framför tvn. Rätt som det är plingar det till i mammas telefon. Hon tar upp mobilen och säger högt "jahaa" vilket får mig att bli nyfiken. Ni som känner mig väl vet ju hur nyfiken jag kan bli, så ni kan ju förstå irritationen som uppstår när mamma inte vill säga vem det är ifrån. Hon säger bara "nä, det var något gammalt som kom" men fortsätter samtidigt skriva. Vilket gjorde mig sur som ett bi haha. Till råga på allt så såg hon så otroligt pillemarisk ut när hon satt med mobilen = jättenyfiken. Jag fick dock inget svar på vad det var. Några dagar senare kommer hon (mamma) ut till mig på altanen med ett paket i handen. Hon säger, samtidigt som hon räcker fram det, "här har du anledningen till varför jag var så lustig med smsandet häromkvällen". Pling, så föll polletten ned. I paketet låg världens finaste kort, blödig som jag är tjöt jag såklart när jag läste det, och även en söt liten present. Johanna Pihl! Finastefinaste vännen och bästa grannen, som jag saknar dig!! Vill bara säga det så att du vet, och tusen tack igen! :)