efeia

Jag ska nu bjuda er på ett gott skratt. Detta är "Frida Andersson i ett nötskal" så att säga. 

Igår skulle jag åka och hämta ut mitt efterlängtade körkort. Då det gått tre månader sedan väskan kidnappades och jag har varit alldeles för lat = jag har helt enkelt inte pallat beställa nytt förens för några veckor sedan. 

På avin så står det att jag ska till Nöbbelövsvägen 100, Lund. 

Jaha tänker jag och googlar Nöbbelövsvägen, då får jag ta treans buss mot Nöbbelöv och hoppa av på rätt ställe. Lätt som en plätt. Jag tog bussen vid botulfsplatsen och åkte med hela vägen till Nöbbelövsvägen, hoppar av och inser att jag inte har en aning om vart jag ska. Skriver då in adressen lite snyggt i min lilla telefon och hoppas på att gps'en ska leda mig rätt. Jag börjar vandra...och vandrar...och vandrar. Till slut kommer jag fram till en bro där det står GUNNESBO på, vilket kändes dumt. För posten skulle ju vara i Nöbbelöv. Så jag vänder och vandrar runt. Ringer mamma i lite ren desperation i och med att klockan började närma sig 18 (=posten stänger). Det slutar med att jag går under Gunnesbo-bron och haffar en joggande dam för att be om hjälp. Hon pekar och visar att jag ska fortsätta framåt så jag traskar på. Jag är alltså inne i Gunnesbo och vandrar runt nu. Jag går och går och går. Upptäcker att gps'en har ändrat rutt och verkar fatta vart jag ska. Hejaheja. Småspringer i och med att klockan börjar närma sig stängning. Kommer efter mycket om och men fram, får mitt fina körkort och känner mig nöjd. När jag ska traska mot bussen börjar jag titta runt. Inser att det är "min" buss nummer fyra som kommer körandes, vilket är helt logiskt i och med att den går mellan stan och Gunnesbo. Saken är bara den att jag inser att jag är cirka tre minuters bussfärd hemmifrån! Posten låg alltså på andra sidan där jag bor, bakom coop. Så om jag bara hade undersökt saken lite mer noggrant så hade jag besparat mig själv cirka en timmas promenad, förvirring och stress + att jag aldrig hade fått skoskav. HAHAHA. Skrattar åt min förvirrade lilla hjärna. 

 

Ja, och jag kan fortfarande inte ha skor på mig för hälarna dör onda häldöden vid tryck. Buhu. 

Men körkortet var fint iaf! Supernöjd trots ont hehe. 

over and out

f