efeia

Den där känslan av att sakna något och inte någon drabbade mig ikväll. Jag gillar att vara själv men ibland saknar man den där känslan av att kunna krypa intill någon och bara få vara. Vårkänslor maybe? Haha. Eller så har jag bara råkat befinna mig runt människor den senaste tiden som har det sådär bra med någon, sådär bra att man blir alldeles varm i hjärtat av att se det. Vilket får en att på något vänster önska att man också hade någon som kunde göra en sådär löjligt glad och få en att känna sig trygg. Ingen brådska sådär bara en känsla som sagt men visst hade det varit bra mysigt. Men med min vanliga tur så är det väl antingen en annan tjej med i bilden eller så rinner det ut i sanden. Rädslan över att hösten ska upprepa sig är fortfarande löjligt stor. Tror att det kan bidra till att jag stänger av och inte visar allt det som jag kanske vill egentligen. Jag vill ha det lätt och kul, inget drama eller jobbigheter. Enkelt är bäst och roligt ska det vara, annars kan det få vara. Blablabla I know, ska sluta nu.