efeia

Fasaden håller inte riktigt och det där falska skiner igenom. Vi griper hårt och håller i det som var, men inte det som är. Längtar tillbaka till det som var då, för det var så bra. Det är inte samma sak och sprickor börjar synas. Vi försöker lura ögat och spelar med. Dansar efter samma visa som alltid och blundar för det som är. Bubblan som man levt i allt för länge håller inte riktigt längre.

Det är lite blandat. Frustration för det mesta. Folk bara blundar och går vidare. Knycker på axlarna så är allt bra igen. Blinkar bort det där jobbiga, så finns det inte mer. Fast det gör det, och det äter upp allt innifrån.

Leendet som alltid är där, sitter kvar. Vi gör som alltid. Blundar och går vidare.