efeia

Här har ni världens bästa farmor. Imorgon säljer hon sitt älskade hus och jag längtar SÅ till torsdag då jag kan få komma hem och krama om henne. Känns som att jag behöver få komma och se hur hon har det och så att hon mår bra. Jag vet att hon går igenom en otrolig kris för tillfället, för hon älskar det huset över allt annat. Däremot trivs hon otroligt bra i nya lägenheten och som hon sa nyss i telefonen "jag sover så gott så gott om nätterna, det är underbart", vilket känns så himla skönt att få höra. Hon är min ståltant och världens bästa. Den som stod ut med mig varje dag från ett år till tio. Det var där jag var varje dag, gick bara på dagis ett år. Vi var där efter skolan och också innan på mornarna när mamma började tidigt. Hon har stått ut med mitt och Simons tjaffs och tröstat oss när vi varit ledsna. Hon lyssnar alltid när man behöver prata (även om hon inte längre hör så bra...haha). Jag är så rädd för den dagen då hon inte längre kommer finnas ett samtal bort. Fast det är inget man får tänka på nu så klart utan man ska ta vara på det man har. Jag älskar henne av hela mitt hjärta, ni vet sådär så att det nästan gör ont i magen. Hon är en av dem som jag saknar mest och tänker på dagligen. Min finafinafina underbara farmor.