professional dreamers

0kommentarer

Jag pratade med mamma i telefon innan ikväll och hon frågade hur det gick med fonetiken. Jag svarade lite sådär kaxigt, för att hon inte ska förstå hur blåst jag är på den punkten, att det gick ju fint med alla prosodiler och klusiler (och allt vad det nu heter). DÅ frågar hon ju självklart vad allt det var för något, nyfiken som hon är och jag blir tyst i andra änden. Harklar mig lite och försöker dölja det faktum att jag har nadapantada koll på hur sjutton jag ska förklara detta. Hennes svar blev fint "Frida du borde nog läsa liiite till, sen sitter det". Min bästa mamma försökte snällt uppmuntra medan jag blev mer förtvivlad haha för detta kommer ALDRIG fastna i min lilla hjärna. Sen alla jekla tecken också. Men vet ni vad, jag struntar faktiskt i det. Man kan bara göra sitt bästa, och funkar inte det får man testa igen. Värre än så är det icke. No drama. Man måste leva också. Imorgon ska vi på mejeriet och kolla stand-up, muy viktigt med lite skratt. Sen är det 20timmars maskerad på lördag, taggad till tusen. Jobb på fredag med. Sen ny ölprovning på måndag. Sa jag att det är tenta om en och en halv vecka? woopwoop.
NU är det iaf sömn.
over and out.
f

Kommentera

Publiceras ej