lycka.vänskap och skräckrunda.

0kommentarer

Jag har haft ett konstant leende på läpparna de senaste två dagarna.
Kvällen har jag spenderat mestadels tillsammans med utter, rydie, moltaz (!!!) och andré. Vi var en sväng runt dea som hade förfest, så himla kul att träffa det folket! När de drog mot Kalmar så drog vi ut på äventyr med jossens bil. Haha. Det är allt så man får underhålla sig här i Mönsterås. Är det inte fest så åker vi bil....hah. Det började med volovjakt, reta upp de lokala raggarna lite, men det gick inget vidare då vi tappade bort dem. Vi körde istället och besökte riskastet som är en plats mitt ute i skogen (ingen täckning och inga hus). Historian är så att det var en bonde som åkte på skogsvägen en dag för många år sedan. Vid vägkanten stod två barn och tiggde efter mat. Bonden delade en brödbit och gav barnen varsin bit. Barnen blev så lyckliga för maten de fått att de skuttade av lycka. Bonden blev förbannad för man skulle då inte leka med maten. Så han klubbade ihjäl dem (logiskt nog....) vid vägkanten OCH varje dag ligger det nytt, friskt & grönt granris på platsen där barnen dog. Ingen vet hur riset kommer dit varje dag och ingen vet vem som lägger dit det. SVT har tydligen gjort en dokumentär om detta ställe, där de satt upp övervakningskameror i skogen runt om. Men ingen kan säga vem det är som lägger dit riset och man kunde inte heller se någon "riktig" person i bild. Däremot så kunde man se att riset förblev friskt och grönt, det är alltså äkta och inte i plast eller konstgjort..Ikväll var första gången jag såg riset på riktigt, har liksom aldrig riktigt fattat vart det var innan. André envisades med att öppna bildörren men då skrek både jag och Utter haha. Inget pillande på riset för man vet aldrig. Sen for vi vidare mot en jekla bunker. Även det mitt i skogen. Halvvägs på väg mot Ålem så kör man av E22an för att köra in på en smal liten skogsväg. Där ligger ett liiitet smalt hus. Går man in i det och ner under marken så ska det vara en massa gångar och en riktig bunker som användes förr av försvaret. Själv är man ju en mesapa så ner gick jag ej, jag nöjde mig med att lyssna på Moltaz berättelse om när han hade varit där huuuh.
Imorgon väntar utgång i Kalmaret och firande av Utter! Vi har inte varit hela gänget sedan i somras så det ska bli så otroligt rooooliiiigt att ha alla på samma ställe igen. Moltaz kunde inte kommit hem mer lägligt ifrån USA woooh.
Nu ska jag sleepa. Fina Felicia kommer på förmiddagsfika tomorrooooow, kulkulkul!
over and out
f.

Kommentera

Publiceras ej