efeia

Jag kan inte sluta att känna besvikelsen varje gång vi säger att vi ska ses och så gör vi aldrig det.

Jag vet att båda har fullt upp och blablabla. Men en kaffe eller en promenad. Okej visst jaja nu bor jag 33mil bort men det har varit såhär i snart ett år nu och det är så himla tråkigt. För du saknas i mitt liv och jag hoppas på något sätt att jag också saknas i alla fall lite, pyttelite till och med, saknas i ditt. Du var en av dem som stod mig närmst. Du var en av dem som alltid sa sanningen. En av de få som alltid stod på sig och sa helt ärligt till hundra procent vad som du tyckte var rätt eller fel. Jag saknar det. Jag saknar dig. Jag vet att du inte läser detta, eller jag antar att du inte gör det i alla fall. Jag vet att du har mängder med saker som händer i ditt liv hela tiden, men det har jag med. Jag vet att i och med att det är jag som har flyttat är det jag som ska höra av mig när jag kommer hem och det gör jag. Varje gång jag har kommit hem till lillalilla Mönsterås så har jag skickat ett sms. Ibland får jag svar och ibland inte. Jag försöker verkligen att inte bry mig. Men jag vet att allt det som hände i höstas har påverkat hela vår situation och jag förstår. Jag förstår även det till hundra procent. Man väljer en sida. Även om man säger att man inte gör det, så gör man alltid det. Jag tycker bara det är så himla otroligt jättetråkigt, för jag saknar dig. Jag saknar de där ärliga samtalen och de långa promenaderna. Jag saknarjagsaknarjagsaknar.

Du vet ingenting om vad som händer i mitt liv och du vet inte heller vad som har hänt. Detta året har varit ett av de viktigaste och bästa åren i mitt liv, och du finns nästan inte med över huvudtaget. Jag har träffat så otroligt fina människor som jag hade önskat att du visste vilka de var. Det värker i magen när jag skriver detta bara för att det är första gången jag verkligen känner efter hur mycket det känns. Det värker i hela kroppen. För du var en bästa vän och idag tror jag inte vi är bästa vänner längre. Du var en av dem som visste allt, och nu vet du ingenting. Det är så mycket jag skulle vilja säga och fråga men det går inte riktigt. Jag vill veta hur du mår och om du trivs där du är. Jag hoppas du trivs och mår bra.

Du kommer alltid vara en av dem som jag håller närmst hjärtat. Bara för att du helt enkelt hör hemma där. Jag hoppas och önskar att sommaren kommer bli annorlunda. För jag saknar dig.

Jag saknar dina knäppa kommentarer och din fantastiskt blandade musiklista. Jag saknar att sitta uppe halva natten och bara prata strunt. Jag saknar att ta en promenad mitt i natten och inte säga ett ord till varandra, utan bara få vara. Jag saknar dig.