efeia

Återigen på kontoret med en kopp kaffe, himla fint. Har haft så otroligt svårt att sova de senaste dagarna. I natt somnade jag strax efter ett, och då klockan ringer kvart över fem är det lite segt. Jag är så jäkla trött men endå kan jag icke sova. Mysterium.

Enda sen det där hemska ofattbara som hänt i Norge har min knopp varit full av tankar. Vet inte varför men jag tror det fick mig att inse ännu mer hur viktigt det är att ta vara på allt man har här och nu. Tänker återigen säga hur tacksam jag är för alla underbara människor jag har i mitt liv. Man är inget utan kärlek och närhet, utan det försvinner man. Det är fruktansvärt hur man som människa kan vilja livet hur någon annan. Vad får en att tro att man är mer värd att leva än någon annan? Vad är det som driver en sådan människa som han Anders? I och för sig är det väl sunt att inte förstå, för det är saker som en frisk människa inte ska göra eller vilja göra. Fruktansvärt är det hur eller hur och tankarna är med dem som drabbats. En av de jag tycker mest om bor inte långt ifrån Oslo, men mår efter omständigheterna bra som tur är. Tror dock aldrig att man riktigt kommer hämta sig, hela världen är i chock.


Livet är det finaste och det mest värdefulla vi har. Älska, Skratta och Njut,
seize the day helt enkelt!


over and out
f .